Mozart, W A - 3CD-BOX: Die Zauberflöte - Jacobs, René (conductor)
OPUS REKOMMENDERAREN AV ÅRETS SKIVOR 2010 ENLIGT MARTIN NYSTRÖM PÅ DAGENS NYHETERHÖGSTA BETYG I DAGENS NYHETER5 AV 6 MÖJLIGA I BETYG I SVENSKA DAGBLADET"Allt fler musikforskare har de senaste decennierna menat att själva dramat, de ofta hårt nedbantade talade partierna, i W A Mozarts och Emanuel Schikaneders sångspel "Trollflöjten" är dess centrum. Och velat se dess exakta korrespondens med det sena 1700-talets fornegyptologiska mystik som odlades i den tidens frimurarloger. En filosofi som hävdade att den egyptiska religionen var delad i två: en officiell som var polyteistisk och medvetet falsk och politiskt manipulerande. Och en som var monoteistisk men vars revolutionära sanningar hölls hemliga för folket - tron på gudinnan Isis som är "allting som är, som var och som kommer att vara". Och vars ansikte alltid kommer att vara dolt. När René Jacobs nu går i mål med sina epokgörande inspelningar av Mozarts alla stora operor är det med en "Trollflöjten" som i varje steg är inspirerad av denna mystik. Och som från den, i hans händer, rent rasande ouvertyren är en prövningarnas väg - från vidskepelse och illusioner till sanning och klarhet. Från ett förlamande mörker till ett förvandlande ljus. För att sätta fokus på talpartierna och visa hur nödvändigt de hänger samman med Mozarts musik har "sångspelet" blivit ett "hörspel" där dramats personer gärna får tala i mun på varandra, vissla och fortsätta sjunga - utanför partituret. Papagenas lycka över att möta Papageno blir här som en liten galen kabaré i sig själv. Likaså de upphetsade ensemblescenerna med Tre Damer. En stor roll har också ett fortepiano som citerar annan Mozartmusik och kommenterar känsloyttringar mitt inne i dialogerna - för att skapa ett oavbrutet flöde mellan det talade och det sjungna. Hör exempelvis hur Paminas aria "Ach ich fühls" startar som en plötslig flämtning direkt ur hennes tal. Schikaneders ofta exakta scenanvisningar har också blivit ljudeffekter som fyller luften med åsknedslag, fågelkvitter, vattendropp, dörrknarr, ugglerop och rovdjursrytanden. De flesta skapade av orkestern som också får gestalta ögonblick av rädsla och skräck med en del rent förvildade klusterackord. Nej, denna René Jacobs "Trollflöjten" räds inga friktioner eller missljud och är långtifrån det upphöjt nytvättade hos en Otto Klemperer (EMI) eller det älskvärt folkliga hos en Arnold Östman (L'Oiseau-Lyre) - för att nämna två andra inspelningar som i dag räknas som klassiska. Inget Mozartpartitur är så klangligt växlande som det till "Trollflöjten" och här överträffar nog Jacobs sig själv vad gäller orkestralt färgspel och rytmisk energi. Med sin virtuosa Akademie für Alte Musik Berlin verkar han våga precis allt i ofta rent furiosa tempi. Men han bjuder också på en gnistrande sångensemble: Daniel Behle (Tamino), Marlis Petersen (Pamina), Daniel Schmutzhard (Papageno), Sunhae Im (Papagena), Anna Kristina Kaapola (Nattens drottning) och Marcos Fink (Sarastro). Troligen årets bästa operainspelning.
(Dagens Nyheter)
"...ett värdigt tillskott till Jacobs monumentala Mozart-projekt."
(Tidig Musik)
Anna-Kristiina Kaappola, Daniel Behle, Marlis Petersen, Daniel Schmutzhard and others
RIAS Kammerchor; Akademie für Alte Musik Berlin
René Jacobs, conductor
This recording represents in a sense the accomplishment of René Jacobs's Mozartian enterprise: after showing us another way of looking at the Da Ponte trilogy and taking a profoundly innovative approach to the two great opere serie (Idomeneo and La clemenza di Tito), he has now set out to harmonise the multitude of viewpoints exposed more or clearly in Die Zauberflöte, ranging far beyond its Masonic rituals and mixture of dramatic genres. As a result, Mozart's most 'nocturnal' work is illuminated as if by . . . magic.