Jarrett, Keith (piano) - My Foolish Heart
Leveranstid: Skickas vanligtvis inom 2-5 dagar
"Det här är den 18:e (!) skivan med Keith Jarretts trio på tjugofem år. En dubbel-cd dessutom inspelad i Montreux 2001. Musiken är mestadels, inte oväntat, hämtad från standard-evergreenens flora men det dyker upp några oväntade melodier. Vem hade väntat sig att trion skulle ta en titt i Fats Wallers sångbok och plocka fram nötta melodier som Ain´t Misbehavin´ och Honeysuckle Rose för att ställa dem med armbågslucka mot lyriska klenoder som My Foolish Heart, What´s New och Guess I´ll Hang Out My Tears To Dry - detta i en obetalbar stridestil där gruppen med ett leende på läpparna går loss. Musiken får en ny anfallsvinkel som roar utan att kvalitén rubbas . You Took Advantage Of Me har också komponenter från Fats. För mig med klockarkärlek till trion blir skivan en effektiv injektion mot det kommande höstrusket. Humorn de självironiska greppen och känslan för öppenhet och snabb spontanitet finns naturligtvis med. Inte för inte är trion en av jazzens genom tiderna mest samspelta grupper där kommunikation är lösenordet. Leken mellan Jarrett och DeJohnette i Straight No Chaser är ett av många exempel som poppar upp. Infallen duggar friskt. Gerry Mulligans Five Brothers har knappast spelats på trio förut. Den utmaningen blir en annan utstickare. I Jule Stynes, elva minuter långa, Guess I´ll Hang My Tears Out To Dry skapas ett stämningsmåleri som har få motstycken inom dagens jazz. Mycket rörliga On Green Dolphin Street blir en dynamisk motpol där Jarretts bländande teknik ställs mot DeJohnettes pisksnärtar. Ridån går ned efter Jimmy van Heussens och Sammy Cahns ballad Only The Lonely som spelas eftertänksamt och får konserten att smälta samman i ett deliciöst koncentrat."
(DIG)
"The postmillennial trio has a lighter attack and brighter spirit than the group did in its early phase, along with a greater sense of emotional balance; it's contemplative but not ponderous, nostalgic but not mawkish or retro. My Foolish Heart nails this dynamic, seesawing between streamlined bebop and rueful ballads and flirting meaningfully with ragtime and stride."
(Nate Chinen, The New York Times)
Jarrett/Peacock/DeJohnette live at the Montreux Jazz Festival in 2001, still finding gems in the rich seams of the standard mines: a great trio at the top of its game in gleaming new spontaneous arrangements of Thelonious Monk's "Straight No Chaser", Fats Waller's "Honeysuckle Rose" and "Ain't Misbehaving", Sonny Rollins's "Oleo", Gerry Mulligan's "Five Brothers", Miles Davis's "Four" and more, as well as Tin Pan Alley evergreens including "My Foolish Heart", "The Song Is You", "Guess I'll Hang My Tears Out To Dry" and "Only The Lonely". A great performance, touching on much of the history of jazz.
Keith Jarrett, piano
Gary Peacock, double-bass
Jack DeJohnette, drums
Recorded July 2001