5
-
Jag kallar honom för Mästaren
-
JanFreidun
-
2017-02-17
När man nyligen har bekantat sig med ett helt opus som exempelvis jag gjort med ”Falstaff” i där Milan-utgåvan på 2 hela cd känns det lite konstigt att höra axplock från lite allting annat än det, men tricket att förstå Overtures storhet på ett annat vis är att bara trycka play och luta sig tillbaka, även om denna CD har avsaknad av melodiskt narrativ eller metodik så är inspelningarna ändå mycket skickligt
gjorda den här Orkestern har tänkt igenom Mästarens professionella stil där allt är noggrant placerat, lite rättframt men ändå också återhållsamt. Skivan har funkat jättefint när jag ex. haft svårt att sova, arrangemangen är utan speciella överraskningar men det är med återhållsamhet både melodiskt och tematiskt ger ett så stabilt intryck så att man egentligen inte saknar något. Det är en upplevelse i sig självt att höra olika axplock. Annorlunda än en hel opera förstås, men i det mer subtila uttryckssättet finns också stärkande engagemang, och det här är ju egentligen en mycket bra titel för att bekanta sig med Salieri som kompositör, hans sätt att leverera ett helgjutet intryck och samtidigigt ha en passion att jobba med delikata detaljer får mig att känna som att jag hör på kompositörernas Vergilius; den romerske skalden som på ett koncist sätt under sina levnadsår bara gjorde färdigt tre eller fyra verk. Vergilius episka diktning och det gedigna engagemanget att leverera påminner mycket om hur Salieri satte ihop sina storverk, nog var han inte först med att skriva operor, kanske är det här inte ”banbrytande” men ändå, den där expertisen man känner av i utformandet av dessa kompositioner är fantastiskt bra, och samtidigt är arrangemangen så lätta att ta till sig, man behöver inte vara en förståsigpåare inom fältet för den här typen av av musik. Orkestern verkar tydligt lagt sig vinn om att framföra allt utan överflödighet och krusiduller, därför blir helhetsintrycket bra ändå.
Jag kallar honom för Mästaren, en riktig legendar inom kompositörsyrket.